Blått ljus: både bra och dåligt

Det pågår en debatt om fördelarna och de eventuellt skadliga nackdelarna med blått ljus. Å ena sidan kan blått ljus bidra till att lindra vinterdepressioner och sömnproblem. Å andra sidan kan blått ljus ge kroniska skador på de mänskliga ögat. Vad är det då med blått ljus? Och vad har ändrats när det gäller det artificiella ljus vi möts av varje dag? Varför behöver vår kropp de biologiska effekterna av denna våglängd? Och hur och när bör vi skydda oss mot de potentiellt skadliga effekterna av blått ljus? Här kan du läsa mer om vad som är bra och dåligt med blått ljus.

Ljuset som når och kommer in i människans öga är uppdelat i synligt ljus, med våglängder på mellan 380 och 780 nm, och osynligt ljus, som omfattar ljus i det ultravioletta området (UV) och det infraröda området (IR).

Sedan länge vet experterna att UV-strålning kan skada biologisk vävnad, till exempel hud och ögon. De flesta brukar skydda sig på lämpligt sätt med till exempel solkräm eller solglasögon. Även blåviolett ljus kan dock orsaka skador, framför allt på ögonen. Blåviolett ljus har visserligen mindre energi än ultraviolett ljus, men passerar i princip ofiltrerat genom ögat och fram till näthinnan. Ultraviolett ljus å sin sida absorberas nästan helt av ögats främre del och mindre än 5 % av det når ända till näthinnan.

Den blå andelen i ljus på mellan 380 och 500 nm kallas även synligt högenergiljus (HEV-ljus). Blåvioletta våglängder på mellan 380 och 440 nm anses vara särskilt kritiska och bedöms vara en av de möjliga orsakerna till fotoretinit, som bland annat är skador på näthinnan orsakade av infallande synligt högenergiljus.

Ljus hjälper oss inte bara att se utan påverkar vårt allmänna välbefinnande och är samtidigt ett viktigt sätt att reglera vår biologiska rytm. Ljuset påverkar om vi är vakna eller sover, om vi är fokuserade och produktiva samt om vi känner oss friska och fyllda av energi.

Ljusets biologiska effekt på vår kropp har bevisats i olika vetenskapliga studier. Ultraviolett ljus påverkar till exempel produktionen av vitaminer. Ljus och i synnerhet blått ljus påverkar vår hormonbalans. Hormonerna i vår kropp reglerar hur vi känner oss och vår sömn-/vakencykel. I dagsljus är andelen blått ljus relativt hög, men betydligt lägre på kvällen.

När det är ljust ute frisätter kroppen serotonin, även känt som "lyckohormonet" och kortisol, som är ett stresshormon. Båda dessa hormoner gör att vi känner oss vakna och aktiva. Melatonin anses dock vara ett sömnhormon som gör att vi känner oss trötta och sover gott när det är mörkt ute.

Ljus, och då framför allt blått ljus som når näthinnan, påverkar också vårt allmänna välbefinnande. Därför används ofta ljusterapi för att behandla vinterdepression och sömnsvårigheter. Precis som så ofta gäller dock även här regeln "lagom är bäst". Att exponeras för alltför mycket ljus innebär också risker och kan till och med vara skadligt.

För mycket ljus inom de ultravioletta och blå-violetta banden kan skada det mänskliga ögat. Det kan leda till smärtsamma inflammationer i bindehinnan och hornhinnan eller orsaka skador på ögats lins (t.ex. i form av Cataract) och framför allt på näthinnan (makuladegeneration).

Det är därför som det är så viktigt att använda solglasögon med 100 % UV-skydd vid starkt solsken - särskilt där mycket ljus reflekteras, som t.ex. vid skidåkning eller segling.

Ljusemitterande dioder (LED) och xenonljus, lågenergilampor och elektromagnetisk strålning från skärmar - alla dessa "nya ljuskällor" är utformade för att göra våra liv enklare och bättre men innehåller samtidigt en högre andel blått ljus än traditionella glödlampor. Skillnaderna i ljusets spektrala sammansättning innebär att vi nu utsätts för avsevärt mycket mer blått ljus än tidigare. Kan detta ha negativa följder för vår syn?

Men det är viktigt att komma ihåg tt våra ögon utsätts för 30 gånger så mycket blått ljus om vi vistas utomhus i en timma en mulen dag jämfört med om vi tillbringar en timma inomhus framför en skärm..

Självklart behövs inget UV-skydd på ett par vanliga glasögon om vi huvudsakligen bär dem inomhus. Men det går att beställa ofärgade glas med blåljusfilter, till exempel DuraVision^® Blue Protect. Men varför det?

Blåljusstrålning från ljuskällor eller skärmar kan ge irriterade eller trötta ögon hos vissa. Ett blåfilter kan ge ett skarpare seende: de olika våglängderna i det synliga ljuset bryts på lite olika sätt av hornhinnan och linsen och alla når därför inte samma fokuspunkt på näthinnan. Vissa känner till fenomenet - till exempel genom att det är enklare att se rött tydligt på avstånd och blått på nära håll, eller hur informationstexter med röda, gröna och blå linjer tröttar ut ögat mer och är svårare att fokusera på än linjer i samma eller liknande färger.