Experter oroar sig för den snabba ökningen av närsynthet hos barn och ungdomar, huvudsakligen orsakad av externa faktorer.¹ Den positiva sidan av detta är att det finns sätt på vilka man kan bromsa dess utveckling genom så kallad "myopihantering".

En ökande grad av myopi är för närvarande särskilt märkbar i Asien, där ett större antal barn och ungdomar än genomsnittet nu är närsynta. Det har nästan blivit norm för barn att bära glasögon. Lyckligtvis är situationen i Europa bättre, där endast tre procent av förskolebarnen, elva procent av 7- till 10-åringarna och 20 till 30 procent av 11- till 17-åringarna är närsynta.^2–8

Dessa siffror är ändå oroväckande. Experter förutspår att det år 2050 kommer finnas omkring 4,8 miljarder närsynta människor runt om i världen. Kraftig myopi⁹, alltså synnedsättning som överstiger minus fem dioptrier, kan påverka omkring 940 miljoner människor. Enligt den världsrapport som publiceras av Världshälsoorganisationen (WHO), var omkring 2,6 miljarder människor runt om i världen närsynta år 2020, av vilka 312 miljoner var yngre än 19 år.¹⁰

Det som är oroväckande är att myopi kan orsaka allvarlig skada på ögonen, inklusive näthinnan. Denna skada kan till och med leda till näthinneavlossning eller blindhet, eller påverka synnerven (vilket kallas glaukom).

Med en siffra som ligger över tio procent är förekomsten av myopi hos barn och ungdomar redan hög i många sydostasiatiska länder. Förekomsten av myopi bland unga studenter är så hög som cirka 90 procent i vissa regioner i Kina.¹¹ Och denna trend kan även snart dyka upp i andra regioner. Därför bör föräldrar vara mycket uppmärksamma på de första tecknen på närsynthet.

Tänk på att barnen själva inte alltid är medvetna om dessa tecken. Den begränsade synen känns normal för dem, eftersom de inte känner till något annat. Tack vare den mänskliga hjärnan klarar de sig ganska bra trots synnedsättningen. Inte desto mindre är det bevisat att myopi påverkar barns livskvalitet och utbildningsmöjligheter på ett negativt sätt.¹²

Därför är det väldigt viktigt att regelbundet besöka en ögonläkare eller optiker. Endast experter kan avgöra om barnet redan är, eller snart kommer att bli närsynt. Om så är fallet, kan de föreslå en lämplig handlingsplan eller behandling.

Utvecklingen av ett barns syn är ett komplext samspel mellan olika anpassningsprocesser i ögat, som främst äger rum under de första månaderna och åren av en människas liv. Baserat på aktuella kunskaper, är det näthinnan som styr dessa anpassningsprocesser och säkerställer att ögats brytningsförmåga och ögonlängd passar perfekt ihop.

När barnet växer, växer även ögat. Om allting utvecklas som det ska, växer barnet upp med en normal synförmåga (normalsynthet). Obalans under denna process leder till synnedsättning, och den vanligaste formen av detta är närsynthet (myopi). Närsynthet uppstår när ögat växer sig för långt jämfört med brytningsförmågan hos dess brytningsmedia (hornhinna, lins, kammarvatten och glaskropp).¹³

Ett första omfattande syntest rekommenderas innan barnet har fyllt två år, eftersom synen utvecklas extra snabbt under de två första åren av en människas liv. Då kan synnedsättningar upptäckas i ett tidigt skede och mildras med rätt behandling.¹⁴

Men varför har närsynthet ökat så dramatiskt bland barn och ungdomar under de senaste decennierna? Vår föränderliga livsstil spelar definitivt en stor roll. Det finns en genetisk komponent i myopi och det är mycket sannolikt att man ärver myopin från sina föräldrar (om en förälder är närsynt fördubblas risken för att barnet ska bli närsynt, och om båda föräldrarna är närsynta är risken fem gånger så hög). På senare tid har dock externa faktorer påverkat dessa siffror i stor utsträckning.

En av huvudfaktorerna bakom detta är sannolikt en urban livsstil, i synnerhet i asiatiska storstäder. I dessa storstadsområden tillbringar många barn större delen av sin dag inomhus utan exponering för naturligt dagsljus. Barn börjar använda smartphones och surfplattor många timmar i sträck redan i mycket ung ålder. Vissa lekplatser är till och med placerade inomhus i stora shoppingcenter.

Nuförtiden är surfplattor och smartphones oumbärliga – men föräldrar bör se till att barnen sitter minst 30 centimeter från skärmar, tar regelbundna pauser och begränsar skärmtiden till ett minimum.

Samma försiktighetsåtgärder gäller även bokläsning: att hålla boken för nära ögonen kan leda till närsynthet på lång sikt, eller förvärra befintlig myopi.

För att minska risken för myopi bör barn inte tillbringa alltför mycket tid framför smartphones eller TV-apparater, eller ägna sig åt aktiviteter som innebär att de fokuserar på något på kort avstånd under längre tidsperioder.

När barn använder surfplattor eller läser böcker inomhus, bör deras skärmtid alltid varvas med generöst tilltagna pauser, som med fördel tillbringas utomhus och helst kombineras med fysisk aktivitet. Forskning har visat att barn som regelbundet vistas utomhus är mindre benägna att drabbas av myopi, och att synnedsättningen inte försämras lika fort för de som redan är drabbade.¹⁵ Därför rekommenderas att barn tillbringar minst två timmar utomhus i dagsljus varje dag. Detta gäller för alla åldersgrupper.

Det även viktigt att känna till att risken för (allvarlig) myopi är högre om de första symptomen visar sig före sju års ålder.¹⁶ En tumregel baserat på olika studier slår fast att om ett barn fortfarande har en avståndsrefraktion på över +0,75 dioptrier vid sex års ålder, eller över +0,5 dioptrier från sju till tio års ålder, kan utvecklingen av deras ögonlängdstillväxt beskrivas som normal. Om värdet ligger under detta eller till och med i minusintervallet, löper barnet risk att drabbas av myopi.¹⁷

Alla som bär glasögon vet att synproblem kan variera över tid, särskilt hos växande barn. Men om myopin förvärras med över 0,5 dioptrier inom sex till tolv månader, kan orsaken vara progressiv myopi.

Barn över fem år bör genomgå en synundersökning minst en gång per år för att i ett tidigt skede upptäcka eventuella synproblem eller progressiv myopi som snabbt försämras. Detta kan göras hos en ögonläkare eller optiker, beroende på förhållanden eller regler i det aktuella landet. Ett giltigt syntest för barn kräver användning av ögondroppar, vilket i exempelvis Tyskland endast får göras av ögonläkare.

Utöver de välkända och klassiska syntesterna kan optiker numera använda toppmoderna optometriska instrument som t.ex. biometrar för att mäta barns och ungdomars axiella ögonlängd samt genomföra objektiv refraktion.

Att bromsa utvecklingen av myopi hos barn och ungdomar kan göras med hjälp av en rad olika alternativ. Om ett barn redan använder glasögon eller har progressiv myopi, bör en individuell behandlingsplan tas fram av en ögonläkare och/eller optometrist. Denna så kallade myopihanteringsplan kan inkludera farmaceutiska ögondroppar, speciella glasögonglas eller särskilda kontaktlinser som används på dagen eller natten.

Utöver behandlingsplaner är det fortfarande viktigt för föräldrar att säkerställa att deras barn konsekvent tillbringar mer än två timmar utomhus per dag. Samtidigt bör de begränsa den tid som barn och ungdomar tillbringar framför surfplattor, datorer, smartphones samt böcker och serietidningar.

Ett bra samarbete mellan ögonläkaren och optikern är avgörande för att fastställa den optimala behandlingen – oavsett om behandlingen innebär synhjälpmedel, läkemedel eller en kombination av båda. Det övergripande syftet är att bromsa utvecklingen av myopi genom riktad myopihantering, och helst minska ögontillväxten så att den hamnar så nära ett normalsynt öga som möjligt. Då kan man förhindra att barnets styrkor blir väldigt höga, vilket är förknippat med risker för ögonhälsan.

Behöver du mer bakgrundsinformation? Gå till Myopia Insights Hub för att läsa vad experterna skriver.

Ett myopihanteringsprogram omfattar en omfattande patienthistorik som innefattar riskfaktorer, lämpliga tester och riskbedömning samt behandlingsåtgärder och beteenderekommendationer. Allt detta måste beslutas gemensamt av barnet och föräldrarna, helst i nära samarbete med en ögonläkare eller optiker. Dessutom måste de regelbundna undersökningarna anpassas till barnets individuella synfel och, om tillämpligt, respektive behandlingsmetod.

Dessa speciella glasögonglas bromsar in ögats förlängning. Detta uppnås genom speciella mikrostrukturer i det perifera området av glasögonglaset, vilket skapar något som kallas för simultant myopiskt defokus. Resultatet blir att andra bilder, förutom den skarpa bilden på näthinnan, visas framför näthinnan. Syftet är att bromsa ögats längdtillväxt.

I mitten av glasögonglaset finns en zon som korrigerar närsyntheten och säkerställer att barnet ser tydligt på långt avstånd. Runt denna centrala klara zon, samverkar nästan osynliga ringformade ytor – mikrostrukturerna, med en ytterligare optisk styrka – med zoner som endast har en korrigerande effekt.

Om myopi diagnostiseras och behandlas i tid behöver den inte leda till permanent och kraftig närsynthet.